Är det rimligt och rationellt att tro på en värld utan en skapare? Utan en Gud som ligger bakom allt vi ser och är? Jag ska i ett antal blogginlägg försöka titta på en del olika förklaring till verkligheten utan en Gud och varför de failar.
Jag tänker börja med universum och visa hur det inte rent logiskt kan vara något annat än en Gud som ligger bakom allt.
Om man inte tror på en skapande Gud måste man välja att universum är evigt eller att universum vid en tidpunkt uppstod. Vi börjar med att titta på varför den första tanken att universum är oändligt inte är varken rationell eller logisk.
Ett evigt Universum.
Problemet med det här påståendet är att en evighet inte kan finnas i vår värld. Tänk dig att du slår en tärning och får en sexa. Du kan nu räkna ut sannolikheten för att du ska få en sexa nästa gång du slår tärningen. Du kan också räkna ut sannlikheten för att du ska få en sexa om du får slå tärningen 10 gånger. Det är ett enkelt exempel där vi kan räkna på sannolikheten för att något ska inträffa. Men om du får slå tärningen ett oändligt antal gånger så är det inte längre sannolikt att du få ren sexa. Det är i själva verket så att du får ett oändligt antal sexor.
Om nu universum är evigt så innebär det också ett oändligt antal händelser. Det är alltså självklart att en planet som vår skulle kunna uppstå. Sannolikheten för att något ska hända under evig tid är ju lika med ett. Dvs det kommer att hända. Men det innebär också att det inte bara finns en (1) planet som vår utan flera. Närmare bestämt ett oändligt antal planeter med exakt samma uppbyggnad, storlek, utseende, länder, människor, sociala normer, lagar, historia, kultur, språk etc som vår. Det sitter alltså i detta nu ett oändligt antal personer som är exakt som dig och läser ett blogginlägg som ser exakt ut som detta i ett rum som är exakt som ditt. Det är inte bara orimligt utan en ologisk tanke.
Man kan också tänka sig hur stor sannolikheten skulle vara för att det någon gång kommer att finnas en kraft som reser tillbaks i tiden och utplånar hela universum. Eftersom universum är evigt är sannolikheten ett. Dvs det händer. Men universum har inte utplånats alltså är inte universum evigt.
Nuet finns alltså är universum inte evigt.
Tänk dig att du ska räkna ett oändligt antal sandkorn. Oavsett hur många du räknar blir du aldrig färdig. Du kommer inte ens närmare ditt mål (att räkna alla korn). Hur många korn du än räknar har du lika många kvar att räkna.
Resonemanget ovan gäller om man vill nå ett mål som är oändligt långt borta men samma resonemang gäller även det förgångna. Om universum vore evigt skulle det inte bara ta en väldigt lång tid för det förgånga att nå nutid... det skulle aldrig bli nutid. Men nuet finns, alltså är inte universum evigt.
Sammanfattningsvis kan vi säga att en evighet inte kan existera i denna värld. Inte ens i försäkringskassans telefonkö :)
Fortsättning följer...
