DNA eller Ferrari?

Tänk dig att du kommer hem och ser hur det på din dörr är ristat 'VÄLKOMMEN'. Du skulle genast fundera på vem som ristat budskapet. Du förstår direkt att det finns en 'någon' bakom budskapet, en intelligent varelse. Det är något som är så självklart att man inte ens reflekterar över det. Då det gäller livet här på jorden har vi ett budskap inristat i oss i form av DNA.

DNA-koden innehåller information som är mer komplex än något som vi människor åstadkommit. Trots det vill ateister få oss att tro att det är en slump. Jag tror att problemet är att det är så ofattbart komplext med DNA-koden att vi inte förstår. Vi antar att det är rimligt med en ostyrd process som skapar något så komplext. Det skulle vara större chans att en Ferrari skapades ur tomma intet...

Gud är bättre än slumpen

Det är mer romantiskt att säga till sin fru att hon är skapad till guds avbild än att hon liknar en slump.

Kanske inte ett bevis på Guds existens men sant likfullt :)

Brottsproblematiken

Brottsstatistiken visar att invandrare är överrepresenterade bland de som döms. Har du hört det förrut? Det är ett mantra som upprepats så många gånger att man inte behöver undersöka siffrorna bakom. Fast jag gjorde det ändå och det är inte så enkelt som vissa partier och fikarumsdiskussioner vill göra gällande.

Det man kan se är att marginaliserade grupper är överrepresenterade, dvs människor som inte fått möjlighet att komma in i samhället. Det gäller både svenskar och invandrare. Sedan kan man se att invandrare har det svårare att få möjligheten att komma in i sociala sammanhang. De som förenklar tillvaron säger att det beror på att invandrare inte VILL intergreras. Det påståendet är varken bevisat eller ens särskilt troligt. Att man inom en viss grupp gärna umgås med "de sina" är inget konstigt och innebär INTE att man inte vill få möjlighet till jobb och social samvaro.

Om man vill peka ut speciella grupper då det gäller brottsstatistik så kan man först börja med att peka ut männen. 80% av alla brott begås av män. Efter det så kommer gruppen som lever i utanförskap. Eftersom invandrare inte tillåts komma med i "gänget" så är det inte konstigt att utländska män syns i statistiken.
Den enda logiska lösningen är att intergrera invandrare så snabbt och bra som möjligt. Att inte tillåta utanförskap och segregering. Vi måste se att felet inte
ligger hos den som blir marginaliserad utan i den sociala struktur som tillåter marginalisering.

Gud vill inte att du ska tro på honom...

...Han vill att du älskar honom.

Ibland önskar man att Gud skulle skriva sin autograf på himlen i eldskrift bara så att man kunde vara säker på hans existens. Men så tänker jag att Gud är som en förälskad tonåring. Han vill ha min kärlek, min fullständiga tilltro och längtan. Dundrande torndönar och eldskrifter kanske skulle imponera, kanske rent av skrämma till lydnad och underlägsenhet. Men det är inte vad Gud vill. Gud vill att jag älskar Honom.

Det låter helt sjukt att universums skapare skulle vara intresserad i oss människor. Vi som gör vårt allra bästa för att ignorera Honom. Det gör det inte mindre intressant att fundera över vad Han kan ha för planer för oss :)

Om Gud inte fanns...

Är det rimligt och rationellt att tro på en värld utan en skapare? Utan en Gud som ligger bakom allt vi ser och är? Jag ska i ett antal blogginlägg försöka titta på en del olika förklaring till verkligheten utan en Gud och varför de failar.

Jag tänker börja med universum och visa hur det inte rent logiskt kan vara något annat än en Gud som ligger bakom allt.

Om man inte tror på en skapande Gud måste man välja att universum är evigt eller att universum vid en tidpunkt uppstod. Vi börjar med att titta på varför den första tanken att universum är oändligt inte är varken rationell eller logisk.

Ett evigt Universum.
Problemet med det här påståendet är att en evighet inte kan finnas i vår värld. Tänk dig att du slår en tärning och får en sexa. Du kan nu räkna ut sannolikheten för att du ska få en sexa nästa gång du slår tärningen. Du kan också räkna ut sannlikheten för att du ska få en sexa om du får slå tärningen 10 gånger. Det är ett enkelt exempel där vi kan räkna på sannolikheten för att något ska inträffa. Men om du får slå tärningen ett oändligt antal gånger så är det inte längre sannolikt att du få ren sexa. Det är i själva verket så att du får ett oändligt antal sexor.

Om nu universum är evigt så innebär det också ett oändligt antal händelser. Det är alltså självklart att en planet som vår skulle kunna uppstå. Sannolikheten för att något ska hända under evig tid är ju lika med ett. Dvs det kommer att hända. Men det innebär också att det inte bara finns en (1) planet som vår utan flera. Närmare bestämt ett oändligt antal planeter med exakt samma uppbyggnad, storlek, utseende, länder, människor, sociala normer, lagar, historia, kultur, språk etc som vår. Det sitter alltså i detta nu ett oändligt antal personer som är exakt som dig och läser ett blogginlägg som ser exakt ut som detta i ett rum som är exakt som ditt. Det är inte bara orimligt utan en ologisk tanke.

Man kan också tänka sig hur stor sannolikheten skulle vara för att det någon gång kommer att finnas en kraft som reser tillbaks i tiden och utplånar hela universum. Eftersom universum är evigt är sannolikheten ett. Dvs det händer. Men universum har inte utplånats alltså är inte universum evigt.

Nuet finns alltså är universum inte evigt.
Tänk dig att du ska räkna ett oändligt antal sandkorn. Oavsett hur många du räknar blir du aldrig färdig. Du kommer inte ens närmare ditt mål (att räkna alla korn). Hur många korn du än räknar har du lika många kvar att räkna.

Resonemanget ovan gäller om man vill nå ett mål som är oändligt långt borta men samma resonemang gäller även det förgångna. Om universum vore evigt skulle det inte bara ta en väldigt lång tid för det förgånga att nå nutid... det skulle aldrig bli nutid. Men nuet finns, alltså är inte universum evigt.

Sammanfattningsvis kan vi säga att en evighet inte kan existera i denna värld. Inte ens i försäkringskassans telefonkö :)

Fortsättning följer...

Moraliskt eller korkat?

Kolla in videoklippet ovan. En intressant historia om en hemlös man som finner 1500 dollar och väljer att gå till polisen med dem. Korkat? Han skulle kunnat köpa sig en uppsättning nya kläder eller några nätter på ett hotell. Gjorde han rätt?

Jag har bloggat om vår moraliska grund förut men känner att det kan upprepas. Som Kristen tror jag att vi har en moral inplanterad i våra hjärtan sedan skapelsen. Det är den som säger att vi ska göra det som är gott.

Frågan om mannen var korkad bottnar i att det inte finns en moralisk grund att stå på. Om vår moral baseras på vad vi känner för stunden är det mesta OK och inget kan kritiseras.

Jag hopppas att jag har samma kurage som mannen i Youtubeklippet. Nå't annat vore korkat.

Fader vår...

Har du noterat att de första fyra meningarna i Fader Vår inte har med orden "min", "mitt" eller "mig"? Det slog mig häromdagen hur ofta min bön utgår från mig själv. Jag har har något jag vill tacka för eller något jag behöver hjälp med. De dagar livet bara "rullat på" så blir bönen mer av en rutin, en formsak.

Fader Vår är den bön som Jesus lärde oss och återfinns i Bergspredikan (Matteusevangeliet 6:9-13 mer exakt). Jag tror att det finns något att lära av själva uppbyggnaden i den bönen. Vi ska närma oss Herren Gud med vetskapen om vem Han är. Han förtjänar både respekt och vördnad alldeles oavsett mina böneämnen för dagen.

Jag vill också lära mig att prisa Herren ur ett universiellt perspektiv. Jag vill närma mig Gud med vördnad och respekt. Jag vill prisa Hans oändliga godhet och visdom utan att koppla detta till mina egna behov eller glädjeämnen.

Vår fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder, liksom vi
har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.
Amen.

Gud skulle också telefonklottra!

Häromdagen såg jag en kommentar på ett forum där man diskuterade Guds existens. En person ansåg att Gud inte skulle ha någon anledning att skapa ett helt universum om det var Jorden som var skapelsens centrum. Personen ansåg att detta var ett bevis på att Gud inte kunde existera. Måste säga att det var en ny tanke för mig och det kändes inte helt vattentätt som argument men som vanligt började jag fundera. Och som vanligt tror jag att jag lärt mig något.

Hur många sitter inte och ritar figurer och former när man talar i telefon. Eller kanske ännu oftare när man sitter på en tråkig föreläsning. Det är många gånger konferensblocket räddat mig från att dö av tristess under någon Powerpoint-genomgång :)

Men jag tror att det ligger nå't djupare i att vi alla på ett eller annat sätt gillar att skapa. Det är inte bara en fråga om tristess. Oavsett om det är matlagning, teckning eller att trimma skotern är det kul att skapa, att göra något eget, något nytt. Vidare tror jag att det här är något vi fått som en gåva från Gud. Jag tror nämligen att Gud gillar att skapa. (Om du hade makten att skapa en stjärnanhopning som liknade en sjöhäst på miljoner mils avstånd skulle inte du då göra det?)

Jag är säker på att om Gud hade suttit i försäkringskassans telefonkö så hade också han klottrat skojiga gubbar i telefonkatalogen. Jag ser människans behov och lust att skapa som ett arv från vår Fader.

Sist men inte minst tror jag också att Gud har skapat ett universum som är värdigt sin Skapare. Guds storhet och helighet återspeglas i Hans verk. Jag får tacksamt och i ödmjukhet tacka för att jag får vara en del av härligheten!

Hur kan man tro på Gud när det är så mycket ondska i världen!?

- Hur kan man tro på Gud när det är så mycket ondska i världen!?

Hur ofta har jag inte hört den kommentaren när det framkommit att jag tror på Kristus. Ofta har jag duckat och mumlat nå't ohörbart till svar. Frågan är känslig och inte lätt att svara på. Speciellt inte om den som frågar har egen erfarenhet av sorg och lidande. Men frågan är också svår att svara på för att den inte är helt begriplig. Jag ser två problem med frågan som gör den om inte ologisk så förvirrad.

Hur mycket ondska skulle vara acceptabelt för att Gud skulle vara trovärdig? Om så bara en människa dör är det väl en tragedi nog, eller? Är det ok att 100 barn dör av svält men inte 200 st? Eller om det inte är barn men istället människor över 20 år, skulle det vara ok?

Hur kan man avgöra vad som är ondska om inte det finns en Gud som är motsatsen, dvs god? Om vi alla är en samling lyckliga omständigheter som haft turen att få våra atomer ordnade så att vi lever och tänker, vad är då ondska? Är inte barns död, våldtäkter och dödliga sjukdomar bara en förlängning av den evolution som vi är en del av? Vad avgör att det är ondska när en människa dör i en trafikolycka medans det är rättvisa när Hitler dör?

Jag skulle vilja vända på resonemanget och säga att  eftersom det finns något inom oss alla som säger att ondska existerar, existerar också dess motpol. Skapelsen är skadad och genom syndafallet släpptes ondskan in i den underbara skapelsen.

Ondskan kan inte heller graderas och eller mätas. Antingen är skapelsen skadad eller så är den det inte. Är den skadad så kan vi inte tala om "mycket ondska" eller att något är "lite fel". Den som hävdar att Gud inte finns utan att allt är slump finns inget som heter ondska. Eventuellt finns otur men det känns också tveksamt. (ser redan uppslag till ett nytt blogg-inlägg...)

Men om nu Gud skapat världen och inte tolererar ondska varför finns då ondska? Är inte Gud allsmäktig, kan inte Gud göra vad som helst? Som att plocka bort all ondska till exempel?

Faktum är att det är precis vad Gud gjort. Ondskan är besegrad, livet har vunnit. Dagen har inte kommit då vi sett resultatet av ondskans nederlag men segern är redan vunnen.
Jesus är vägen, sanningen och livet och genom Honom har ondskan besegrats.

Bli rik på riktigt

Alla svenskar kan bli miljonärer påstår en ny svensk bok om privatekonomi. Det finns ett par grundregler enligt författaren som skulle göra var och en av oss till rika människor. En av buden var att lägga undan 10% av lönen direkt till eget sparande. Det slog mig hur annorlunda det budskapet var mot bibelns. Istället för att ge av vårt överflöd ska vi alltså först se till att vi får mer på banken.

Bokens budskap är inget nytt men det får mig att reflektera över hur viktigt det tycks vara med pengar. Vi ska helst ha mer än vi rimligtvis kan göra av med. Ingen har förklarat varför det är viktigt men på nå't sätt verkar det som om lycka kommer från pengar. Men när barn samtidigt svälter till döds ger ett välfyllt bankkonto en fadd bismak. Samla dina skatter i himlen där de inte förgås!

In the eye of the beholder...

Idag förväntas de flesta av oss att ha en åsikt i frågor kring vad som är rätt och fel. Det behöver inte vara något som vi själva berörs av men vi ska i alla fall uttala oss om huruvida det är moraliskt OK eller inte. Det kan röra frågor som abort, homoäktenskap, integration, dödshjälp osv. En rad svåra frågor som helst ska besvaras på kafferasten.

Problemet är att utan referenspunkt hamnar "rätt och fel" på en glidande skala. Det som var fel förrut är rätt idag och det som är fel idag kommer med all sannolikhet vara rätt imorgon... Såvida man inte har en grund för sin moral.

Som kristen har jag ett rättesnöre och en Gud som vill visa mig på rätta vägar. Inte för att jag ska förnekas glädje och spänning. Inte heller för att jag som kristen ska kunna visa mig bättre än andra.Det är av omsorg och kärlek som vi har fått ramar för vad som är rätt och fel.

Kristna är inte på något sätt bättre än andra. Däremot har vi något som talar om vad som är synd (fel). Det är inte en fråga om vad jag känner eller vad som är politiskt korrekt för närvarande. Det är sanning och kärlek som Gud med en faders omsorg visar oss.

Gud som skapare är logiskt

Är universum en enda stor tillfällighet. Ett intet som exploderar och bildar
världar av liv? Ofta läser man rapporter och idéer om hur universum skapats
som får agera bevis för en ateistisk livssyn. resonemanget är att om man kan
förklara HUR universum uppstod så är Gud inte längre nödvändig. Människan kan bli sin egen herre genom att förringa skapelsen till ett verk av slumpen.

För mig känns det dock som att man missar själva huvudfrågan. Det viktiga är inte HUR universum uppstod utan istället VARFÖR. Finns det några andra sammanhang där materia uppstår eller har en konstant förbättrande kvalité? Är det inte så att allt vi känner till bryts ner med tiden? Allt går från att vara till att inte vara. Vad är det då som pekar mot att univerum med sin mångfald av liv helt plötsligt blir till?

Att hävda en skapelse utan att en skapande kraft är ologiskt och irrationellt. Att tro på en skapande Gud som upprätthåller sitt verk är logiskt och stämmer med vad vi kan se och förstå.

Gripande eller...

Läste Expressens rubrik häromdagen om Hasse Alfredssons önskan att få träffa Tage i himlen. Som kristen ser jag det gripande i en sådan önskan. Hoppet om att få träffa sin kamrat efter döden. Hoppet om en evighet i himmelen med nära och kära.

Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka att på alla som inte delar min tro på ett liv efter detta. De flesta jag känner som inte säger sig vara kristna ser livet som en strikt vetenskaplig teori. Vi är bara atomer och molekyler som pga en lycklig slump fått liv. När vi dör är det slut och atomerna bildar andra former. (Till att börja med jord antar jag.) Men när vi möter döden, när vi tappar en kär vän eller släkting så tänds likfullt hoppet på något mer.

Kan det vara så att vi alla bär på en vägvisare? En kompass som pekar mot evigheten och den levande Guden som längtar och hoppas att vi ska lyssna på Hans ord. Kanske är det så.

Uppochnervända världen

Som kristen får jag ofta agera försvarsadvokat. Jag ska förklara varför jag tror på en skapande och personlig Gud. Varför är det så? Varför är det inte den som förnekar Gud som får förklara en sådan remarkabel ståndpunkt? Om jag skulle hävda att jorden inte är rund så är det jag som får förklara mig, inte de som säger tvärtom.

Likt Paulus utgår jag från att alla som säger att Gud är fejk har fel. Att den verkliga världen är Guds, allt annat är overkligt. Prove me wrong!