Samtal med (vilken) gud

Samtal med Gud är en bok av Neale Donald Walsch. Boken är en påstådd dialog mellan författaren och Gud. Ett sådant påstående är något som självfallet bör undersökas. Hur kan vi veta om det verkligen är Gud som talar? Förrutom författarens egen försäkran kan vi undersöka vilka egenskaper och åsikter som Walsch Gud har. Är det en alltigenom perfekt och god gud? Om det inte är en god och felfri gud har vi ingen anledning att lyssna. En sådan gud kan luras eller ha fel och är inte värd att följa. Om det enda argumentet vi har för att lita på Walsch är Walsch själv är det tunnare än vatten. Det är i sig inget bevis för att han har fel men inte heller ett bevis på motsatsen. Så vad säger boken om den påstådde guden?
(Jag kallar den gud Walsch beskriver Gud även om jag inte delar hans syn)

Ord är inte sanning

Det första Gud säger är att han kommunicerar med alla men inte bara genom ord. Han kommunicerar huvudsakligen genom känslor. Gud "attackerar" omedelbart ordet "Ord är den sämsta formen av kommunikation...bara ljud som står för känslor, tankar och erfarenheter. . . . De är inte sanningen. De är inte the real thing." Om det uttalandet är sant kan inte uttalandet (som görs med hjälp av ord) vara sant. Om ord trots allt kan vara sanna ibland är uttalandet felaktigt.

Man kan också fråga sig varför Gud skulle använda sig av ord för att kommunicera genom Walsch? Hur kan vi lita på något i boken om ord nu är så meningslösa? Gud använder alltså ord för att förklara att ord är meningslösa.

Lite senare verkar dock guden ha ändrat sig. Längre fram i boken (när läsaren kanske har glömt vad guden tyckte om ord) förklarar Gud att skapelseprocessen som tre steg tanke-ord-handling. Här beskrivs ord som "uttryckta tankar" som "skapar kreativ energi i universum". Tanken upprepas när ord sägs föra fram tankar till konkret verklighet. Författaren uppmanas att läsa boken om och om igen tills han förstår innebörden. Vad hände med ord som meningslösa och inte sanna??

Men varför verkar attacken på ord vara så viktig? Det visar sig lite senare när gud säger att vi har satt för stor vikt till "Guds ord och så lite till våra erfarenheter". Det sägs yttryckligen att Bibeln inte har någon auktoritet (inte heller kyrkor eller präster).

Författaren uttrycker förvåning och frågar vad som har vikt. Guds svar är att vi ska lyssna till våra känslor... Ord är den sämsta bäraren av sanning. Men återigen varför ska vi då tro på det påståendet som levereras via ord.

Gud bryr sig inte om vad vi gör

Den gud Walsch talar med säger sig vara skapare av livet men lägger också till att han skapade oss till sin avbild för att vi också skulle vara skapare. Han har ingen vilja med oss "...din vilja för dig själv är Guds vilja för dig... jag bryr mig inte om vad du gör..."

Gud fortsätter med att förklara att vi inte är här för att lära oss utan för att komma ihåg och återskapa "Den Du Är". Det hela började med att Gud, som ursprungligen var allt som existerade, ville veta hur det var att vara så magnifik och behövde därför en referenspunkt. Referenspunkten behövde vara inom Gud eftersom det inte fanns någon yttre referenspunkt. Gud delade därför på sig så att han kunde uppleva sig själv. Guds syfte med att skapa oss var att lära känna sig själv genom oss och Guds syfte med oss är att vi ska lära känna oss själva som Gud. (Lite märkligt är att en oändlighet inte kan delas för då är den inte längre oändlig och har inte heller varit det.)

Den här förklaring av Gud är i själva verket en mix av moism (allt är ett och att är allt) och panteism (allt är Gud och Gud är allt). Enligt författarens Gud är vi detsamma som Gud och det är vad som åsyftas med att vi är skapade till Guds avbild. Vidare skapades relativitet och motsattser när Gud delade på sig. Genom denna motsaster kan vi uppleva sånt som kärlek och rädsla. Vi människor har skapat myter för att förklara dessa mosatser (som t ex den om Satan och vår önskan att personifiera ondskan som djävulen) men de är i själva verket bara illusioner som skapats för att vi skulle kunna uppleva sånt som vi annars inte kunnat uppleva.

Sanning och verklighet

Walsch: Livet är inte en skola?
god: Nej
Walsch: Vi är inte här för att lära oss?
god: Nej
Walsch: Varför är vi då här?
god: För att komma ihåg, och återskapa, Den Du Är

Walschs gudsbild är monistisk - gud är allting, det finns ingenting som inte är gud. Monismen är den underliggande filosofin inom New Age. Jaget är en del av Gud, frälsning är att "komma ihåg" vem Jag är.
Sanningen kan vi lära oss genom att lyssna till våra känslor och vår inre röst. Vi ska inte lita på ledare, präster, Bibeln eller andra auktoriteter, den inre rösten är guds starkaste medel för att visa oss på sanning. Låt mig i det sammanhanget påpeka att det synsättet är även vanligt bland kulter och sekter, t ex Heaven's Gate (kulten som begick kollektivt självmord 1997)

Ondska

Som alla hos monistiska religioner är onskan ett problem. Om Gud är allting är Gud även ondska? Walschs Gud menar att ondska är relativt. Det finns ingen objektiv ondska bara personliga omdömen. För det andra måste vi enligt samme gud uppleva det vi inte är för att veta vad vi är. Problemet med det påståendet är att gud inte kan vara allting på samma gång som gud är "vad gud inte är". Det blir betydelselöst och ologiskt. Det löser Walsch på ett smidigt sätt genom att förklara att gud inte är bunden av logiska motsättningar.

Några (skrämmande) citat från Walschs gud:
"Ändra lätt och snabbt din sanning när dina erfarenheter ger dig ny klarhet."

"Jag har aldrig skapat "rätt" eller "fel". Att göra det skulle förneka dig din största gåva - att göra som du själv vill. Att säga att något - en tanke, ett ord, en handling - är fel skulle vara som att säga att du inte får göra det. Att säga att du inte får göra det vore att ge dig förbud. Att ge dig förbud skulle begränsa dig. Att begränsa dig vore att förneka dig rätten att vara Den Du Är."


Om Neale har haft en diskussion med en andlig verklighet är det knappast Gud.

Om du vill läsa mer om New Age rekommenderas CANA

http://www.christiananswersforthenewage.org/

DNA eller Ferrari?

Tänk dig att du kommer hem och ser hur det på din dörr är ristat 'VÄLKOMMEN'. Du skulle genast fundera på vem som ristat budskapet. Du förstår direkt att det finns en 'någon' bakom budskapet, en intelligent varelse. Det är något som är så självklart att man inte ens reflekterar över det. Då det gäller livet här på jorden har vi ett budskap inristat i oss i form av DNA.

DNA-koden innehåller information som är mer komplex än något som vi människor åstadkommit. Trots det vill ateister få oss att tro att det är en slump. Jag tror att problemet är att det är så ofattbart komplext med DNA-koden att vi inte förstår. Vi antar att det är rimligt med en ostyrd process som skapar något så komplext. Det skulle vara större chans att en Ferrari skapades ur tomma intet...

Gud är bättre än slumpen

Det är mer romantiskt att säga till sin fru att hon är skapad till guds avbild än att hon liknar en slump.

Kanske inte ett bevis på Guds existens men sant likfullt :)

Brottsproblematiken

Brottsstatistiken visar att invandrare är överrepresenterade bland de som döms. Har du hört det förrut? Det är ett mantra som upprepats så många gånger att man inte behöver undersöka siffrorna bakom. Fast jag gjorde det ändå och det är inte så enkelt som vissa partier och fikarumsdiskussioner vill göra gällande.

Det man kan se är att marginaliserade grupper är överrepresenterade, dvs människor som inte fått möjlighet att komma in i samhället. Det gäller både svenskar och invandrare. Sedan kan man se att invandrare har det svårare att få möjligheten att komma in i sociala sammanhang. De som förenklar tillvaron säger att det beror på att invandrare inte VILL intergreras. Det påståendet är varken bevisat eller ens särskilt troligt. Att man inom en viss grupp gärna umgås med "de sina" är inget konstigt och innebär INTE att man inte vill få möjlighet till jobb och social samvaro.

Om man vill peka ut speciella grupper då det gäller brottsstatistik så kan man först börja med att peka ut männen. 80% av alla brott begås av män. Efter det så kommer gruppen som lever i utanförskap. Eftersom invandrare inte tillåts komma med i "gänget" så är det inte konstigt att utländska män syns i statistiken.
Den enda logiska lösningen är att intergrera invandrare så snabbt och bra som möjligt. Att inte tillåta utanförskap och segregering. Vi måste se att felet inte
ligger hos den som blir marginaliserad utan i den sociala struktur som tillåter marginalisering.

Gud vill inte att du ska tro på honom...

...Han vill att du älskar honom.

Ibland önskar man att Gud skulle skriva sin autograf på himlen i eldskrift bara så att man kunde vara säker på hans existens. Men så tänker jag att Gud är som en förälskad tonåring. Han vill ha min kärlek, min fullständiga tilltro och längtan. Dundrande torndönar och eldskrifter kanske skulle imponera, kanske rent av skrämma till lydnad och underlägsenhet. Men det är inte vad Gud vill. Gud vill att jag älskar Honom.

Det låter helt sjukt att universums skapare skulle vara intresserad i oss människor. Vi som gör vårt allra bästa för att ignorera Honom. Det gör det inte mindre intressant att fundera över vad Han kan ha för planer för oss :)

Om Gud inte fanns...

Är det rimligt och rationellt att tro på en värld utan en skapare? Utan en Gud som ligger bakom allt vi ser och är? Jag ska i ett antal blogginlägg försöka titta på en del olika förklaring till verkligheten utan en Gud och varför de failar.

Jag tänker börja med universum och visa hur det inte rent logiskt kan vara något annat än en Gud som ligger bakom allt.

Om man inte tror på en skapande Gud måste man välja att universum är evigt eller att universum vid en tidpunkt uppstod. Vi börjar med att titta på varför den första tanken att universum är oändligt inte är varken rationell eller logisk.

Ett evigt Universum.
Problemet med det här påståendet är att en evighet inte kan finnas i vår värld. Tänk dig att du slår en tärning och får en sexa. Du kan nu räkna ut sannolikheten för att du ska få en sexa nästa gång du slår tärningen. Du kan också räkna ut sannlikheten för att du ska få en sexa om du får slå tärningen 10 gånger. Det är ett enkelt exempel där vi kan räkna på sannolikheten för att något ska inträffa. Men om du får slå tärningen ett oändligt antal gånger så är det inte längre sannolikt att du få ren sexa. Det är i själva verket så att du får ett oändligt antal sexor.

Om nu universum är evigt så innebär det också ett oändligt antal händelser. Det är alltså självklart att en planet som vår skulle kunna uppstå. Sannolikheten för att något ska hända under evig tid är ju lika med ett. Dvs det kommer att hända. Men det innebär också att det inte bara finns en (1) planet som vår utan flera. Närmare bestämt ett oändligt antal planeter med exakt samma uppbyggnad, storlek, utseende, länder, människor, sociala normer, lagar, historia, kultur, språk etc som vår. Det sitter alltså i detta nu ett oändligt antal personer som är exakt som dig och läser ett blogginlägg som ser exakt ut som detta i ett rum som är exakt som ditt. Det är inte bara orimligt utan en ologisk tanke.

Man kan också tänka sig hur stor sannolikheten skulle vara för att det någon gång kommer att finnas en kraft som reser tillbaks i tiden och utplånar hela universum. Eftersom universum är evigt är sannolikheten ett. Dvs det händer. Men universum har inte utplånats alltså är inte universum evigt.

Nuet finns alltså är universum inte evigt.
Tänk dig att du ska räkna ett oändligt antal sandkorn. Oavsett hur många du räknar blir du aldrig färdig. Du kommer inte ens närmare ditt mål (att räkna alla korn). Hur många korn du än räknar har du lika många kvar att räkna.

Resonemanget ovan gäller om man vill nå ett mål som är oändligt långt borta men samma resonemang gäller även det förgångna. Om universum vore evigt skulle det inte bara ta en väldigt lång tid för det förgånga att nå nutid... det skulle aldrig bli nutid. Men nuet finns, alltså är inte universum evigt.

Sammanfattningsvis kan vi säga att en evighet inte kan existera i denna värld. Inte ens i försäkringskassans telefonkö :)

Fortsättning följer...

Moraliskt eller korkat?

Kolla in videoklippet ovan. En intressant historia om en hemlös man som finner 1500 dollar och väljer att gå till polisen med dem. Korkat? Han skulle kunnat köpa sig en uppsättning nya kläder eller några nätter på ett hotell. Gjorde han rätt?

Jag har bloggat om vår moraliska grund förut men känner att det kan upprepas. Som Kristen tror jag att vi har en moral inplanterad i våra hjärtan sedan skapelsen. Det är den som säger att vi ska göra det som är gott.

Frågan om mannen var korkad bottnar i att det inte finns en moralisk grund att stå på. Om vår moral baseras på vad vi känner för stunden är det mesta OK och inget kan kritiseras.

Jag hopppas att jag har samma kurage som mannen i Youtubeklippet. Nå't annat vore korkat.